ponorismen

Jag är ponorist.
(PON - point of no return)

Jag kastade mig ut i den kalla rymden även känd som International Baccalaurate för två år sen, och visste att jag kunde dra mig ur. Jag kunde vilken stund som helst vända tillbaka till den varma jorden, där livet går sin gilla gång och husen är tända men släcks i tid, där hundarna inte skäller, där maten inte blir röten, där håret ligger platt och huden under ögonen har en färg som inte får en att osökt tänka på ett bottenlöst hav. Trots att jag visste detta, om denna chans till återvändo till det normala livet, visste jag även att jag skulle befinna mig här inom kortare tid än tänkt. I den oändliga rymden. IB2. The point of no return.
Och nu sitter jag alltså här som en ponorist i oändlig rymd av deadlines och sömnlösa nätter, rotlöst klamrande och allt som en gång var mitt.
Om jag ändå funnit ett rymdskepp, en trygghet, en jävla syrgastub! Men det finns likt förbannat inte här ute i rymden, där jag seglar runt lite lojt just nu.


Ge mig en alkoholfri Irish Coffee, det här blir en lång natt. Jag har inte tagit mig vatten över huvudet, misstro mig inte!

Jag har tagit mig hela jävla universum över huvudet.