Jag inser att denna liknelse kan vara aningens missvisande, med tanke på att de allra flesta associerar kalla blöta fiskar (särskilt i ansiktet) som en mycket negativ sak.
Jag däremot, finner dem underhållande.
Kort sagt: när jag cyklade från jobbet och för femtonde gången i rad, funderades på att köpa sig en frukost på Wayne's (men ändrade sig för femtonde gången i rad med tanke på priserna och på grund av mitt snåla Småländska ursprung, för att vara fördomsfull), kände jag mig som en fulländad människa.
Kanske var det vädret. Kanske var det för att det är Way Out West om en vecka.
Hur som helst spenderade jag större delen av dagen med ett Amélie-leende på läpparna.
Även när jag stod och skulle hämta ut blommor till min praktikplats log jag. Och blommorna var en meter höga. Och när jag smällde jag till en dam i huvudet med dem. Och när jag vände mig om för att säga förlåt och smällde till henne igen. Och när jag vände mig om för att gå ut smällde jag till henne igen.
Även då log jag som Jultomten hög på LSD på Disneworld med en villig kvinna.
Och dagen gick i samma spår. Jag hoppade fram istället för att gå. Doppade händerna i fontänen för att svalka mig och tänkte inte på hur äckligt vattnet egentligen är. Log åt småfåglar. Såg en fjäril utan att direkt tänka på den som död, paralyserad med eter och uppspikad på en tavla.
Jag vet inte varför jag har varit så exeptionellt glad idag. Kanske var det för att jag kommit så nära ett unibrow jag kan.
Det blev inte så hett som jag hade tänkt mig, dock.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar