Ostbågar.

Klockan är kvart i fyra på natten, men klockslag är inte så viktiga eftersom de är likadana minst två gånger om dagen, fast på samma sätt.
Jag har analyserat låtar av The Knife och kommit fram till följande:

1. Kino handlar om våldtäkt. Vilket egentligen är sorgligt

2. I Just Had To Die är konstig och svårtolkad. Men undertryckt lust och "obefogad" (enligt kognitiva perspektivet, måhända) depression är två av de teorier som kommit upp.

3. Allt jag äter smakar numera ostbågar. Jag kommer att tröttna på ostbågar mycket snart. Jag har funderat på vad jag kan göra för att bli av med ostbågesmaken, och kom fram till att det enda raka måste vara att äta ostbågar, för att på något ologiskt sätt neutralisera smaken (var jag nu ska få tag på ostbågar klockan fem i fyra på natten). Eller något.

I en tecknad film skulle alla tycka att jag var jättesmart.


När jag trött kastar en blick ut mot gatan minns jag alla de nätter för längesedan då jag, antingen ensam eller med vänner brukade tröttna på att sitta inomhus, gå ut och springa fram och tillbaks på gatan, mitt i natten. Jag blev alltid så upprymd av det. Det kändes som om jag sökte något speciellt som fanns bakom nästa hörn av gatan, upp för backen kanske, och ner för nästa backe, och bakom nästa hörn.
Jag vet inte vad jag letade efter, riktigt, kanske var det bara själva löpandet.
Nu när jag tittar ut ser jag givetvis en potentiell löprunda, men även ett perfekt ställe för diverse obskyra varelser utan ansikte som bara väntar på att utföra Kino på mig.
Inatt stannar jag inomhus.

Jaha, tänker du nu, och vad fick jag ut av det här läsandet? Var är slutklämmen, var är poängen? Vad vill du säga med ditt blogginlägg? Skulle du påstå att din struktur är lättförstådd? Och hur är med din tes?
Jag svarar med att krypa ihop en aning och mumla lite "Jag vet inte, det var en impuls, klockan är fyra, jag skriver inte så bra då haha" (man måste lägga till ett 'haha' för att låta extra osäker), men när du fått vad du vill, kommer jag att ropa efter dig:
"Jag behöver inte försvara mig! Inga blogginlägg raderas! Inget lämnas! Allt ska med!"

Du tittar på mig från ditt avstånd och frågar varför jag häller i mig ostbågar.