oxytocin & varghundar

Så fort jag ser en hund kniper det tag i hjärtat, jag får en oxytocinkick som skulle kunna användas som exempel på hormonöverdos i psykologiböcker och jag måste på riktigt stå och hålla mig för att inte kasta mig på hunden och bara borra ner mitt huvud i dess päls. Ibland fungerar det. För det mesta gör det inte det. Då får jag både trötta hundägare och smutsiga
tassavtryck över hela mig.

Värt det, dock.

Jag längtar tills jag blir lite större, cirka trettiofem något. Då har jag förhoppningsvis både tid och inkomst att kunna skaffa en sådan här:

Siberian Husky. Världens i särklass vackraste hund.