Och glöm inte Extended Essay.

Det är någorlunda (eventuellt lite mer än bara 'någorlunda') tröttsamt att gå i skolan från åtta till fem varenda måndag, och efter det direkt vanka sin väg till Centrala Trafikinstitutet för en två timmars teorilektion. Faktum är att uttrycket "tvärtom" är ett passande ord för tillfället.
De redan bångstyriga skorna har ingen lust, liksom bäraren av skorna, att ta sig till detta Trafikinstitut.
Kaffelös och med en växande misär sitter man där med en namnskylt och försöker desperat klänga sig fast vid informationen som delges. Ta tag i den. Ta åt sig den. Ta vara på den.
Sakta men säkert sänks ögonlocken och blir desto svårare att hålla vidöppna. Och. Utan minsta förvarning sitter man där nästa sekund, slumrandes i ett förvirrat hopkok av drömbilder och drömord.
Sekunden efter detta väcks man abrupt av orden: "och här sitter Skalman och sover", samt kollektivt skratt från resten av teorigruppen.

Ska man då ställa sig upp och säga:
"URSÄKTA MIG. NuärdetfaktisktsåattjagharhaftlektionersedanklockanåttaochinteätitsedantidigtiförmiddagsochärallmäntgenomstressadförtillfälletpågrundavenmiljonprovsamtinsiktenomattdetärslutexamsomettårförattjagråkarvaraenIBelevutanriktigtintresseförbilarallsochjagharförövrigtintedruckitkaffeidagvarsnällochdömmiginte!"

(Nej)

Utan man sitter kvar och skrattar bort situationen och hetsdricker kaffe efter det. Klart att man inte kan övertyga ett gäng bilentusiaster att det finns viktigare saker än avgasrör och motorer och vindrutetorkare i livet. Så är min tillfälliga filosofi.

sömnproblem #1

Jag läste Mörkrets Hjärta i tjugo minuter.
Sedan somnade jag.
Vaknade en halvtimme senare.

Bestämde mig för att ge boken en paus. Man tar ju pauser ibland för att tillåta sig att andas ut, tänka på sin tid tillsammans, kanske utbyta saliv med andra under tiden, för att sedan vältra sig i desparation och återgå till sin förra.

Så jag läste Mökrets Hjärta i tjugo minuter till.
Och somnade igen.
Och vaknade igen efter en halvtimme senare.

Detta irriterar mig, då jag vet att jag gillar boken. Jag gillar att drunkna i beskrivningar och långa utläggningar om småsaker som är stora ändå.
Likt förbannat somnar jag ändå. Och drömmer återigen om köttfärs.